Jag är utbildad mindfulnessinstruktör och har alltid haft en stor passion för meditation och det inre utforskandet.
Efter att under många år ha sett meditation enbart som ett lugnande medel fick mindfulness mig att se hur meditation, lätt yoga och kroppsskanning hade många fler fördelar än bara en lugn stund. Den tid jag satt i meditation eller annan formell mindfulnessträning, gav ett sånt tydligt avtryck i min vardag.
Det gav mig ett uitfrånperspektiv, vilket gjorde att jag mer och mer började kunna se på både mig själv och det som skedde runt omkring mig på ett mer objektivt sätt. Jag behövde inte längre bli kidnappad av tankar, stress eller oro. Jag blev mindre impulsdriven, kände mig gladare och hetsade inte heller upp mig över småsaker på samma sätt som förut. Jag upplevde även hur jag allt oftare kände mig balanserad och harmonisk istället för splittrad eller stressad.
Med en bakgrund i modebranschen och som egen företagare så vet jag vad stress och oro kan innebära. Att försöka få ihop alla delar av sitt liv utan att ramla ihop på kuppen är inte alltid det lättaste. Att se vad man behöver samtidigt som allt bara rusar omkring en är inte heller det lättaste.
När jag hade det som mest intensivt upplevde jag att det helt enkelt inte fanns tid att stanna upp och andas. Men det intressanta är att man märker ganska snabbt, att när man väl stannar upp och ger sig själv den där pausen, så känns inte tiden så knapp längre. Det är nästan lite magiskt det där, hur det funkar med tiden:)
Det fina med mindfulness tycker jag är att det inte bara handlar om stunden man mediterar, utan hur det man lär sig faktiskt följer med en ut i livet, i alla små och stora beslut man tar.
Jag är själv väldigt glad över att ha hittat mindfulness som metod och väljer idag medvetet att möta mig själv med värme och empati istället för självkritik och orimliga krav.